FCI grupp 10

(Klicka på rasnamnet för att öppna rasstandard i pdf-format)

 

Afghanhund

Azawakh

Borzoi

Chart Polski

Galgo Espanol

Greyhound

Irländsk Varghund

Italiensk Vinthund

Magyar Agar

Saluki

Skotsk Hjorthund

Sloughi

Whippet

 

Mer information om de olika raserna finns på rasklubbarnas hemsidor, som vi har länkar till.

 

 

Vinthundar

Vinthundar, även kallade gazehounds, är hundar som i första hand jagar med snabbhet och synen, istället för med doft och uthållighet som "doft hundar" gör.

Utseende

example.jpgDessa hundar är specialiserade på att förfölja ett byte, hålla det inom  sikte, och övermanna det genom sin enorma snabbhet och smidighet.

De måste snabbt kunna upptäcka rörelse, så de har skarp syn.

Vinthundar måste kunna fånga snabba, smidiga byten så som hjortar och harar, så de har en mycket flexibel rygg och långa ben för ett långt steg, en djup bröstkorg för att stödja ett ovanligt (jämfört med andra hundar) stort hjärta, mycket effektiva lungor för både anaerob och aerob sprint, och en smal, senig kropp för att hålla sin vikt på ett minimum.

Den typiska vinthundstypen har också ett lätt, smalt huvud, som betecknas som dolichocephalic i dess proportioner. Denna form kan skapa en illusion av att deras huvuden är längre än vanligt. Vargar och andra vildhundar är dolichocephalic, men de flesta tamhundar har blivit brachycephaliska (kort huvud) på grund av artificiellt urval av människor under loppet av 12.000 år. Denna förändring i huvudformen är nära förknippad med stora neuroanatomiska förändringar, men det är inte klart om dessa också leder till skillnader i beteende. Hundar med olika skall formationer kan uppträda olika, men detta är inte helt konsekvent. Det har föreslagits att brachycephaly kan vara ett neotoniskt drag, dvs en lagring av juvenila egenskaper, eftersom hundar artificiellt har valts p.g.a. egenskaper som "gullighet" , intelligens och förmåga att bli domesticerade, som alla är starkare hos unga hundar. Brachycephaliska raser väljs vanligen inte till luktarbete på grund av nedsatt luktsinne. Dolichocephaliska raser har ett bredare synfält men liten överlappning mellan ögonen, och därför dåligt djupseende i de flesta av deras synfält.

 

Historia

 

example.jpgVinthundar som saluki har funnits i minst 5000 år, med de tidigaste förmodade vinthundskvarlevorna upphittade i utgrävningarna av Sumer daterad ca 7.000-6.000 f.Kr. Den tidigaste beskrivningen av en vinthund i den europeiska historien kommer från Arrianos Cygeneticus, från det andra århundradet (AD).

 

 

Temperament

Vinthundar trivs med, och behöver, fysisk aktivitet. Lure Coursing och kapplöpning är bra substitut för den riktiga jakten, som är förbjuden här hos oss (hetsjakt). Men även inom många andra hundsporter syns idag vinthundar.

Trots vissa "statistiska undersökningar" baserade på inlärningsförmågan av vissa moment, så är givetvis vinthundar mentalt varken sämre eller bättre utrustade än andra hundar. Däremot i de flesta fall definitivt annorlunda - och sånt vi inte förstår oss på brukar vi ju sällan direkt uppskatta.

Vissa har mjuka personligheter, andra är vaksamma eller till och med hotfulla mot främlingar, men instinkten att jaga springande djur är fortsatt stark. Kunskap kan bidra till en något större förståelse för vinthundens egenart och ofta rätt särpräglade temperament. En typisk vinthund är reserverad eller likgiltigt inställd till främlingar och bevarar alltid sin självständighet i långt högre grad än de flesta andra hundar. De är sällan lämpade för kadaverdisciplin och kan bli oerhört olydiga och svårhanterliga genom felaktig behandling. De är utpräglade familjehundar, i den meningen att de fäster sig vid några få människor som de tycker om att ha omkring sig, medan de i större folksamlingar slokar som vissna blommor och sällan visar sig från sin bästa sida. 

Av de vanligare vinthundsraserna så gäller detta främst urvinthunden salukin, som normalt ställer sig mycket reserverad gentemot främlingar. Afghanhunden demonstrerar oftare sitt oberoende genom en överlägsen arrogans och borzoien - den ryska vinthunden uthärdar med stillsam likgiltighet. De västerländska raserna som greyhound, whippet, italiensk vinthund, hjort och varghund är alla mer normalt svansviftande och omedelbart tillgivna, men det är i varje fall inom ett par av dessa raser lätt att skilja på två typer av temperament; ett västerländskt och ett asiatiskt.

 

EN VANLIG HUND TYCKER OM DIG HUR DU ÄN ÄR, MEN EN VINTHUND TYCKER OM DIG EFTER FÖRTJÄNST

I varje fall genomskådar den dig ständigt, även om den, tolerant, kan acceptera att människan har sina brister. Ursprunget till detta, ofta reserverade, högdragna och självständiga temperament är kanske att söka i en annan kultur, världsuppfattning och mentalitet än i vår egen. Om vi accepterar att vi själva är annorlunda än beduiner och nomader, kanske man kan förstå att våra västeuropeiska hundar är en aning annorlunda jämfört med deras också...?

 

Givetvis håller den österländska mentaliteten på att förändras allt eftersom våra uppfödare mer eller mindre medvetet väljer avelsdjur med ett temperament som passar bättre in hos oss. Det är inte så praktiskt med afghaner som har ett frihetsbegär som medför att de kan vara borta ett par dagar utan att bekymra sig om följderna. Eller salukis som demonsterar sin avsky för främlingar genom att klättra längs väggarna. Å andra sidan - den dagen då vinthundarna blivit mentalt utslätad rasgrupp lik vilka västerländska hundar som helst så har vi förlorat något väsentligt, annorlunda och mycket fascinerande. Kanske det går att balansera någonstans? 

 

 

 

 

 

Källor:

Wikipedia.com

Bo Bengtsson, "Vinthundar" -74

 
stäng